Industrihistoria skrivs på Gotland

Cementindustrin står för ungefär 7 procent av de samlade globala utsläppen. Cementfabriken i Slite på Gotland står för cirka 3 procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Att göra cementfabriken i Slite klimatpositiv är ett omfattande industriomställningsprojekt som kommer att göra stor skillnad.

Heidelberg Materials, tidigare Cementa, utvecklar den befintliga anläggningen med en CCS-anläggning (Carbon Capture & Storage). När den står klar år 2030 kommer den att fånga in och lagra Slitefabrikens samlade utsläpp om uppemot 1,8 miljoner ton koldioxid årligen, inklusive de biogena koldioxidutsläppen.

‒ Detta är rätt väg att gå för att Sveriges bygg- och anläggningssektor ska klara klimatomställningen till 2030. Förväntan
på att satsningen i Slite ska driftsättas är stor och vi är fast beslutna att etablera en av världens första fullskaliga klimatpositiva cementfabriker här i Sverige år 2030, säger Karin Comstedt Webb, vice vd Heidelberg Materials Sverige.

Heidelberg Materials-koncernen har som mål att nå noll netto-utsläpp till 2050. Infångning och lagring av koldioxid i cementproduktionen är ett nödvändigt steg mot målet noll nettoutsläpp.

– En utmaning med cement är att förutom att produktionen är energikrävande, så frigörs koldioxid när själva kalkstenen hettas upp vid cementtillverkningen, så kallade processutsläpp. Så oavsett vilka andra åtgärder som görs för att minska utsläppen kommer koldioxid att frigöras så länge så länge man bränner kalk, säger Mikael Kullman, projektledare på Granitor Aenigma.

Han har projektlett förstudien som gjordes under 2021 och delar av 2022. Nu projektleder han genomförbarhetsstudien.

– Detta steg är mycket mer omfattande. Det är nu vi sätter konceptet med bland annat teknikval och en så detaljerad beskrivning av investeringen som möjligt, säger han. Granitor Aenigmas roll är att projektleda den pågående genomförbarhetsstudien som består av olika arbetspaket och processer som krävs för att möjliggöra projektet. Detta omfattar både de tekniska aspekterna av hur CCS-anläggningen ska byggas och integreras med befintlig cementproduktion, men även logistikfrågor kring transport och lagring, säkerställande av elkraft för framtida drift av anläggningen samt bidra med underlag till ansökan om nytt fabrikstillstånd.

– Infångningen av koldioxid innebär att logistiken och hamnkapaciteten behöver utvecklas för att möta det nya utflödet av 1,8 miljoner ton koldioxid som ska transporteras bort för permanent lagring i berggrunden under havsbotten i Nordsjön.

Det pågår också en del parallella processer, som till exempel hur man säkerställer tillräcklig elkraft när elbehovet blir mycket större i den planerade CCS-anläggningen, och olika möjligheter till finansiering.

– Det här är ett banbrytande storskaligt innovationsprojekt som tydligt driver industrins klimatomställning men som också kräver stora investeringar och är beroende av att alla inblandade aktörer håller tidplanen till 2030. Detta öppnar också för möjligheter till stödfinansiering för att realisera de investeringar som krävs.

Under 2024 inleds detaljdesignfasen. Målbilden är att byggnation ska påbörjas 2026 och att anläggningen ska stå klar 2030.

– Det här är ett jättespännande projekt, som verkligen kommer göra stor skillnad för att få ner koldioxidutsläppen i Sverige och bidra till att nå nationella och globala klimatmål.