En långsiktigt hållbar investering

Digitaliseringen innebär nästan obegränsade möjligheter och implementationstakten drivs på av de generella utmaningar dagens produktionsindustri står inför. Genom att effektivisera industrin kan man skapa en hållbar produktion med effektivt energiutnyttjande och minimalt svinn. När teknisk utveckling, ingenjörer och kravställare går samman kan både framtid, kvalitet och kostnad säkras.

Att ta de första stegen mot en automatiserad anläggning kan vara lättare sagt än gjort. För den som börjar inkludera ny teknik kan vinsterna dock bli många, både ur ett kostnads- och hållbarhetsperspektiv.

Tre automationsexperter på Granitor Systems har samlats för att diskutera frågan. Thomas Svensson, divisionschef, har en lång bakgrund i bolaget. Magnus Smedman är avdelningschef för teamet som arbetar med programmering, driftsättning och automatisering i Stockholm. Oscar Carlsson, projektledare, har under de senaste åren arbetat inom en rad tekniska forskningsprojekt, med fokus på simuleringar.

Hur pass nytt är simuleringar som fenomen?

- Äldre än vad man kan tro, i och med att så många precis har börjat använda tekniken. Inom kärnkraftsindustrin har man exempelvis sedan sjuttio-, åttiotalet kravställt kontrollrumsmiljöer där operatörerna tränas. De står visserligen under lagkrav, till skillnad från de flesta andra, men det har givit dem ett visst försprång, säger Oscar.

Skillnaderna mellan då och nu är stora, berättar Thomas.

- För fyrtio år sedan hade vi lampor och tryckknappar på ett skåp. När automationen utvecklades flyttades knapparna in i systemen, mer eller mindre. Idag kan allt hanteras och anpassas därifrån - data används för att åskådliggöra vartåt uppmärksamheten bör riktas. Vi kan testa hur en förändring påverkar driften på kort och lång sikt, men även få fram nyckeltal gällande produktiviteten.

Simuleringsmodeller för utbildning
Med lite god planering kan en simuleringsmodell användas både för att optimera driften och utbilda medarbetare. En effekt kan bli att bolag som arbetar med simuleringsmodeller genomför utbildningar oftare än andra. Oscar igen:

- En modell är per definition en förenkling av verkligheten. I ett första steg bör man därför bestämma sig för vilken nivå man vill lägga sig på och i vilken utsträckning man vill kunna samköra de olika nyttorna. Ju enklare modell, desto billigare - men billigast är inte alltid bäst. Om man vill ta höjd för att både kunna planera för optimal drift, eller för hur och när underhållsåtgärder ska ske, och samtidigt kunna utbilda operatörerna löpande kan en mer komplex kravställning behövas.

Billigast är inte heller alltid billigast i längden. Thomas fyller i:

- En relevant fråga är “Vad händer om fem år?”. Där kan vi ingenjörer bli bättre på att ta reda på den information som krävs för att kunna ta välgrundade beslut. Ibland måste utrustningen som köps in kunna leva i tolv, fjorton år. Ibland inte. För att framtidssäkra utrustningen måste man förstå vad som ska produceras framöver. 

“Att huvudkontoret skickar över en helautomatiserad produktionslina gör inte så mycket nytta om ingen kan jobba med vertikalerna, och förstår hur anläggningen fungerar.”

Kopplingen till en mer hållbar anläggning är tydlig. 

- Fordonsindustrin har länge varit duktiga på att utgå ifrån effektivitet och investera därefter. Det kan handla om något så enkelt som att planera för investeringarna tillsammans - teknisk utveckling, ingenjörer och inköpare i stället för att utgå ifrån antaganden, sittandes på egen kammare. Då är det lätt hänt att lösningar köps in med utgångspunkt att fungera flexibelt och långsiktigt, men verkligheten blir ibland annorlunda. Ett nytt koncept sätts och utrustningen fungerar plötsligt inte längre för sitt syfte. Det som händer då, i många fall, är att utrustningen helt eller delvis skrotas ut, säger Thomas.

Likheter med elteknik
Att använda ny teknik, som digitala tvillingar, ger möjlighet att föra in en förändring i anläggningen under produktion. Genom att verifiera förändringen i förhand kan faktabaserade beslut tas.

- För att nå en hållbart långsiktig investering är kravställningen viktig att få till. Simulering kan användas för att minska kostnader och öka kvalitet, vilket de flesta kravställer, men ett råd är att även inkludera en simuleringsplattform till detta, säger Magnus och fortsätter:

- Om jag vore i beställarens situation skulle jag absolut kravställa ett kvalitetssäkrat arbetssätt med simulering som bas från entreprenören. Simuleringsplattformen är en väg att nå högre kvalitet och då minimera riskerna vid implementation, vilket i sin tur minimerar ställtider och möjliggör att produktionen kan komma igång med så få fel som möjligt redan från start. Genom att kravställa en simuleringsplattform under projektgenomförandet så kan denna modell tas över av verksamheten efter avslutat projekt som då sedan, internt eller via leverantörer, kan förfinas och utvecklas för fler applikationsområden till verksamheten.

Oscar instämmer och lyfter vikten av att säkerställa att en dynamisk processmodell används. Beställaren måste se till att modellen levereras i ett format som kan tas om hand, och arbetas vidare med. Lika viktigt är det att det finns tillgänglig kompetens, beställaren måste vara beredd att ta vid arbetet när leverantören har lämnat över modellen.

- Det är precis som när el-ritningar ingår i en leverans. Lägger man inte energi på en korrekt kravställning kan man sitta där med en oredigerbar PDF och en bunt pappersritningar i knäet. Om något sedan ska ändras kanske allt behöver ritas om från grunden. Det är samma sak här; kan man inte ändra i modellen måste man börja från början.

- Jag tror att det kommer att bli lika naturligt att köpa in och använda sig av simuleringsteknik framöver som traditionell elteknik är idag. Just nu manifesterar simulering ny teknik i en relativt konservativ bransch, men det kommer att bli mainstream till slut, säger Magnus.

Digitaliseringen har gjort det lättare för industrin att säkerställa att allt hänger ihop, förklarar han. Dessutom ger den nya tekniken nya arbetstillfällen. Thomas igen:

- Det är ingen hemlighet att det är ingenjörsbrist. Genom att erbjuda medarbetarna kompetensutveckling hjälper man dem att inte fastna i en roll och tröttna.

Alla som jobbar med simulering måste inte vara ingenjörer. Specifik branschkunskap, drivkraft och intresse är en god start. Därtill läggs internutbildning. Själva nyckeln är att säkerställa att fabriken förstår sig på tekniken.

Att huvudkontoret skickar över en helautomatiserad produktionslina gör inte så mycket nytta om ingen kan jobba med vertikalerna, och förstår hur anläggningen fungerar. Eller varför den inte fungerar avrundar Thomas.